Ordföranden har ordet

Denna vecka har vi genomfört höstens andra konferens som handlade om Samsjuklighetsutredningen. Till konferensen hade 177 personer anmält sig, närmare 100 personer kom från kommuner, närmare 50 från regioner men även representanter från civilsamhället, myndigheter och privata vårdgivare deltog. Flera kommuner och regioner hade också anmält minst fem personer, för att få den rabatt vi erbjuder. Det tycker vi är en lyckad strategi, eftersom det ger förutsättningar för utvecklingsdiskussioner i verksamheten efter konferensen.

Anders Printz, utredare, inledde med att redovisa förslagen i stora drag. Han beskrev hur de arbetat och att de inlett arbetet med att fråga personer med samsjuklighet vad de ville ha för stöd. Fokus låg på tidig hjälp, stöd och vård som är lätt att hitta, tillgång till fungerande behandling som är anpassad, stöd och vård som hänger ihop, inte bli utslängd från vård, bli lyssnad på och bli behandlad med respekt, blir stärkt i sin förmåga, en fungerande vardag, en person man kan lita på som följer med i hela processen, att vården även ger stöd till nätverket.

Huvudförslaget var ett samlat ansvar för behandling hos regioner, obligatoriskt sprututbyte som utvecklas till lågtröskelverksamhet, fyra huvuduppdrag för socialtjänsten inom området skadligt bruk och beroende, en samordnad vård- och stödverksamhet, HVB placeringar en socialtjänstinsats och ett program för ökat brukarinflytande och minskad stigmatisering. Det är en genomgripande reform under fem år, med en nationell stödstruktur, stimulansmedel och resursöverföringar.

Under dagen presenterade bland annat Åsa Magnusson, enhetschef på Akademiska sjukhuset i Uppsala hur de startat en process tillsammans med socialtjänsten i länet för att få förändringen att fungera. Pär Johansson, förbundschef i Värmland redovisade hur det hade processat fram ett gemensam HVB-hem för unga med samsjuklighet. Under konferensen fördjupade Lotta Borg Skoglund, psykiatriker och beroendeläkare även tidig upptäckt och insatser för unga med neuropsykiatriska problem och Liria Ortiz, legitimerad psykolog och psykoterapeut berättade om en manual för behandling vid samsjuklighet som kombinerade MI, KBT och ACT och som kommer från tryckeriet i februari.

Dagen avslutades med att några personer reflekterade över förslagen. Agneta Öjehagen, professor i psykiatri var först ut och hon underströk vikten av att all behandling samlades hos regioner, att det skulle leda till ökade möjligheter till samordnade behandlingar mellan psykologisk, psykosocial och läkemedelsbehandling inklusive somatiskt vård. Hon lyfte några utmaningar – hur blir fördelningen mellan primärvård, beroendevård och psykiatri, kompetensutveckling inom hälso- och sjukvården, samordning med socialtjänsten vid behov och vilka ska tillhöra den särskilda vård- och stödenhet som föreslås.

Stefan Borg, psykiatriker och tidigare chef för Beroendecentrum Stockholm underströk vikten av att nu få det att fungera. Hur kan vi nu få ut resurserna? Han nämner vikten av att inte glömma primärvården som behandlar riskbruk – av de patienterna har en stor majoritet även psykisk ohälsa. Han nämner också stöd till anhöriga som idag är svårt inom hälso- och sjukvården. Slutligen lyfter han vikten av utbildning och kompetensutveckling – ett långsiktigt system krävs – och implementering med ett nationellt stöd och statsbidrag.

Isabell Åkesson, ordförande i Riksförbundet för regionala Brukarråd och Sari Karlsson som sitter i deras styrelse, lyfter särskilt vikten av den vård och stödenhet som Anders Printz föreslog. De säger också att det inte är brist på vård men däremot rätt vård. De understryker också att professionen frågar brukarna vad de tycker, dvs viktigt att bli lyssnad på. Slutligen lyfter de att eftervården inte fungerar och att det är viktigt med stödperson som finns med brukaren.

Joar Guterstam, specialist i psykiatri och ordförande i Svensk förening för beroendemedicin, säger att föreningen är starkt positiva till utredningen som helhet, men förslagen innebär stora omställningar som måste ske gradvis. De farhågor han lyfter är – blir det svårt att få kompetens på plats, riskerar den samordnade vård och stödverksamheten att bli ytterligare en separat aktör med nya gränsdragningsproblem och riskerar beroendeområdet som helhet att få mindre resurser.

Alla presentationer hittar du som pdf:er på www.rfma.se

Konferensen avslutades som vanligt med en enkel utvärdering som visade att 94 % tyckte att konferensen som helhet hade varit bra eller mycket bra, att 95 % hade lärt sig något under konferensen som de hade nytta av i jobbet.

Detta var Stiftelsen RFMAs sista konferens för i år, men nästa konferens kommer att äga rum den 10 februari och en inbjudan till den kommer inom kort. Den kommer att ha fokus på föräldraskapsstöd.

Trevlig Lucia, god jul och gott nytt år!

Gunborg Brännström
Ordförande

Scroll to top